Det första man gör när man har bestämt sig för att ingå äktenskap, både nu och då, är att man genomgår en hindersprövning. Frieriet är dock något som vuxit fram på senare år till något viktigt och romantiskt.

När det kommer till vigseln har inte innebörden av akten förändrats utan endast upplägget. Till skillnad från då är att det idag är accepterat för homosexuella att gifta sig i Svenska kyrkan. 

För att få ett lyckat bröllop i dagens ögon bör man ha en stadig ekonomi. Man måste lägga upp en bra budget för att kunna uppnå drömmen om ett riktigt Hollywoodbröllop. För att hålla budgeten och slutligen uppnå sitt mål är det väsentligt att göra en grundlig och välutformad planering. 

Vad det gäller bröllopskläder har de under åren följt modetrenderna. Det ständigt återkommande är den vita brudklänningen, oskuldens klänning. 

Det är inte många som vet vad som sker juridiskt när man ingår äktenskap. Man kan naturligtvis leva under samboliknande förhållanden även efter man har ingåt äktenskap, men då måste man skriva äktenskapsförordnande.

BRÖLLOPSRESAN

Att åka på bröllopresa är för många det naturliga stegen efter att man ingått äktenskap. Hur man väljer att lägga upp resan är idag dock något som skiljer olika par åt. Man kan antingen ta hjälp av den mängd företag som finns inom området eller så kan man välja att helt själv planera hur resan ska se ut. Det viktiga med resan är att man ser till att få tid för varandra och glömma bort vardagens bekymmer. Man bör inte vänta för länge med att åka på bröllopsresan eftersom det då kan kännas som en helt vanlig resa. Längden på resan kan varriera från någon vecka till 2 månader.

Förut var det vanligt att man åkte på bröllopsresa under en månad. Detta för att försäkra sig om att bruden kunde bli gravid under resan.


Källförteckning:
Jonsson, Evy. Bröllop. Örebro: Bröllopstorget och Gullers Förlag, 2005.

 

Att gifta sig innebär inte bara att leva tillsammans, det finns en mängd lagar kring äktenskapet också.

Under åren har lagarna för att leva ihop förändrats. Tidigare var det centrala för de allra flesta att ingå äktenskap så fort man valde att flytta samman. År 1988 skred en ny lag i kraft, den innebar att sambor hade större rättigheter till den gemensamma egendomen om dom levde under äktenskapsliknande förhållanden.

Att tänka igenom äktenskapet kan vara något som lönar sig i framtiden. Det kan vara så att man är oense om hur saker ska delas mellan parterna om man går skilda vägar. Om man funderar i dessa banor och känner att man har svårt att dela med sig så kan det vara bra att diskutera om att skriva äktenskapsförord. Detta innebär att man, om man går skilda vägar, har rätt till sin egendom och inte behöver dela boet lika emellan sig.

Som gift är man även skyldig att försörja sin partner ekonomiskt och leva på samma nivå. Arvsrätten är också något som skiljer ett gift par från ett icke gift. Har man barn från tidigare förhållanden kan det vara bra att tänka över hur arvsrätten ska se ut. 

Att vara sambo eller att vara gift?

Idag är det vanligt att många inte tar giftemålet som ett första steg till ett liv tillsammans. Man väljer ofta att flytta ihop och ibland skaffar man också barn innan man ingår äktenskap. När man lever som sambo har man inga rättigheter till att dela lika på de olika saker som man införskaffat under förhållandet till exempel om den ena parten stått för bilkostnaderna och den andra för maten så får den parten som stått för bilen behålla bilen. I ett samboförhållande delar man bara lika på det som införskaffats för gemensamt bruk så som lägenhet.

När man gifter sig, bestämmer man sig för att dela lika på allt man äger. Det är dock inget som riktigt visar sig innan en skiljsmässa blir aktuell. Inom äktenskapen behöver man inte dela lika på tillhörigheterna, men vid skiljsmässa har den andra parten rätt att få ut hälften av ägodelarna som till exempel en ärvd sommarstuga eller er gemensamma bil.

Om man innehar någonting som man inte vill dela med sig av vid en aktuell skiljsmässa kan man skriva detta i ett äktenskapsförord 

Vad händer juridiskt när ett par ingår äktenskap?
Det är inte lätt att som par bestämma vilket efternamn man ska välja som gifta och det man kanske inte tänker på är att man är skyldig enligt namnlagen att anmäla sitt val av efternamn till skattekontoret, som ligger lokalt där man bor, eller till vigselförettaren. Det hela skrivs på blanketten ”Anmälan efternamn” som finns hos skattemyndigheten. De som ingår äktenskap kan enligt namnlagen välja att:

·         Ta mannens efternamn

·         Ta hustruns efternamn

·         Behålla sitt egna efternamn från tiden närmast före äktenskapet

 

Gemensamt efternamn: För ett par går det inte att välja ett efternamn som någon av dem antagit i ett tidigare äktenskap. Men om de båda väljer att behålla sina tidigare efternamn kan mannen behålla sitt namn från ett tidigare äktenskap.

Mellannamn: Om makarna vill och de har bestämt sig för att behålla sina efternamn kan en utav dem välja att ta den andres efternamn som mellannamn, om denne samtycker. Det är alltså bara tillåtet för en av parterna att ta den andres efternamn. Dock får mellannamnet inte använts från ett tidigare giftermål.

De gemensamma barnen: Om makarna har valt samma efternamn ärver barnet det efternamnet vid födseln. Har de olika efternamn kan föräldrarna välja vilket efternamn barnet skall få. Men om ingen namnanmälan görs inom tre månader ärver barnet moderns efternam. Det nyföddabarnet kan även få samma efternamn som det senast födda syskonet.

Om ett giftermål sker efter barnets födelse ändras inte barnets efternamn automatiskt utan det måste anmälas till laka skattekontoret om det är fallet.

 

Källförteckning:

Bondeson, Lars; Von Melen, Cecilia, Fira bröllop förr och nu, Stockholm: Stockholm Cordia, 1996.

Corneliusson, Marie. Von Porat, Anna. Bröllopsboken. Västerås: ICA bokförlag, 2001.

Folksam. Gift eller inte spelar det någon roll. Stockholm: Folksam förlagsservice, 1994.

VIGSEL
Vi har jämfört det vigselprogram som man följer idag, som är från 1986, med det gamla programmet från 1942. Det finns vissa tydliga skillnader, den allra största förändringen som skett är språket.

NU: 1986                                                                  DÅ: 1942

INLEDNING  Brudparet träder in till musik	INLEDNING Brudparet träder fram till altaret till värdigt musikstycke, bruden vid brudgummens vänstra sida.
PSALMSÅNG därefter säger prästen ”I Faderns, Sonens och den Helige Andes namn”	PSALMSÅNG därefter säger prästen ”I Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes, namn”
LOVPRISNING ”Underbara är dina verk, Herre vår Gud[…]”	VÄLSIGNELSE ”Äktenskapet är av Gud stiftat, till samhällets bestånd[…]”
INLEDNINGSORD ”Inför Guds ansikte är vi samlade till vigsel mellan er två, NN och NN. Vi är här för att be om Guds välsignelse över er och för att dela er glädje.”
BIBELLÄSNING ”Låt oss nu höra om bibelns ord om kärlekens gåva och ansvar.”
FRÅGORNA här ställer sig församlingen ”Inför Gud och i denna församlings närvaro frågar jag dig, NN: Vill du ta NN till din hustru och älska henne i nöd och lust?” Sägs även till kvinnan	FRÅGORNA här ställer sig församlingen ”Inför Gud, den allvetande, och i denna församlings närvaro, frågar jag dig, NN vill du hava denna NN till din äkta hustru och älska henne i nöd och lust?” Sägs även till kvinnan
BÖN ÖVER RINGARNA Prästen tar emot ringarna och ber en bön över dem, ringarna återlämnas.	BÖN ÖVER RINGEN Prästen tar emot ringen från brudgummen och ber en bön över den, ringen återlämnas.
LÖFTET OCH RINGVÄXLINGEN Löftet kan sägas med eller utan förstavande (prästen) och vara egenkomponerade. Löftet ska förklara den kärlek brudparet känner för varandra. Ringarna växlas.	LÖFTET OCH RINGVÄXLINGEN Brudparet säger löftena efter prästen varpå ringväxling sker.
*TILLKÄNNAGIVANDET Prästen förklarar brudparet som man och hustru. Församlingen sätter sig ned	TILLKÄNNAGIVANDET ”Herre vare med eder och ledsage eder i sin sanning och fruktan, nu och till evig tid.” Församlingen sätter sig ned
*PSALM kan utelämnas	BRUDMÄSSAN Psalmen sjöngs av prästen vid förstagångsgiftermål. Psalmen kunde vara istället för förbön.
FÖRBÖN brudparet faller på knä P ”Låt oss bedja.” (P/vän) ”Himmelske fader, vi tackar dig för denna dag[…]”	FÖRBÖN brudparet faller på knä P ”Allsmäktige, evige Gud, oföränderlig i nåd och barmhärtighet[…]”
HERRENS BÖN Trosbekännelsen läses tillsammans, antingen den nya eller den äldre versionen.	HERRENS BÖN Prästen läser trosbekännelsen, den äldre.
	Vänd mot brudparet säger nu prästen: ”Gud allsmäktig sände sitt ljus och sin sanning, som bevare eder i alla edra livsdagar. Guds hand beskärme eder. Gud, Fader och Son och den Helige Ande, låte sin nåd vara mäktig över eder.”
VÄLSIGNELSEN P ”Tag emot Herrens välsignelse. Herren välsigne er och bevare er[…]”	VÄLSIGNELSEN ”Herren välsigne eder och bevare eder[…]”
PSLAM + AVSLUTNINGSMUSIK Brudparet går ut.	PSLAM + AVSLUTNINGSMUSIK Brudparet går ut.

Den vigselordning man idag använder är sedan 1986 men just nu håller man på att arbeta fram ett förslag till en ny vigselordning.

Källförteckning:
Svenska kyrkans handbok år 1942
Svenska kyrkans handbok år 1986

MORGONGÅVA
Idag är morgongåva något som bruden och brudgummen ger till varandra. Det kan vara vad som helst, ett smycke eller något annat som är en symbol för kärleken och det äktenskap som paret har ingått. Det finns många olika sett att välja mellan när det kommer till morgongåvan. Ibland är det bara bruden som får en gåva och denna kan vara ifrån antingen brudgummen eller från hennes far. Parets föräldrar kan också vara de som ger gåvorna, då sker det ofta så att brudens föräldrar ger till brudgummen som tack för att han gifter sig med deras dotter och att brudgummens föräldrar ger en gåva till bruden som tack för att hon gifter sig med deras son.

NU: En gåva kan vara ett smycke men det kan även vara t.ex. en resa eller något liknande.

DÅ: Förr i tiden var morgongåvan som en livsförsäkring för kvinnan. Det kunde vara pengar eller en egendom som gjorde att hon kunde leva vidare även om mannen skulle gå bort eftersom hon förr inte hade någon arvsrätt. Morgongåvan var lagstadgad fram till 1920.

Källförteckning:

Brundin, Charlotte, Gifta sig, Stockholm: Natur och kultur, 2006

Jonsson, Evy. Bröllop. Örebro: Bröllopstorget och Gullers Förlag, 2005.

KLÄDER
DÅ: Vi människor kopplar idag samman den långa vita klänningen och den svarta fracken som en självklar bröllopsutstyrsel. Det många inte vet är dessa klädes plaggs historia. I många fall visar gamla tiders brudklädsel en färgstark kombination. 1700-talets bevarade brudklänningar kunde vara blommiga i färg eller enfärgade i vitt och svart. Designen är anpassad till den tidens mode så klänningen kunde användas även efter vigseln. Den svarta klänningen var även vanlig under 1800 – talet bland borgarna. Till stor del var 1800 – talets brudklänningar prydda med konstgjorda orange blommor. De kunde vara små, vita apelsinblommor och knoppar på både klänningen och diademet. Egentligen var den vita brudklänningen ingen nyhet då den slog igenom i 1800 – talets början men innan hade endast de högre stånden använt sig av den. Den nu självklara slöjan slog även den igenom under 1800 – talet i och med empirens hårmode. Det började med små spetsarrangemang som var underlag för konstgjorda blommor, men inom sin tid växte slöjorna ut till en våg av tyll från huvud till fot. Den folkliga brudklänningen för de lägre samhällsklasserna förblev en svart högtidsdräkt som skulle ertappas ända in på 1900 – talet. Från överklassen lånades bara den vita slöjan. I håret bar hon en myrtenkrans och slöja av skiraste tyll. Underkjolen var vit med volanger och spets. I kring hals och ärmar syddes det in vit siden eller tyll. De skor som skulle bäras var svarta resårkängor med klack. I vissa fall bars även vita handskar. Under 1800 – talet blev symaskinen allt mer populär vilket fick tygförsäljningen att spraka. Kvinnor sydde sina egna brudkläder. När lättillgängligheten var som bäst utvecklades modet och turnyren uppfanns. Det var ett underplagg som gav klänningen en ut pösande form från höfterna och blev det så kallade prinsessmodet.

Det många inte vet är att brudgummen förr många gånger lånade prästens svarta kappa. Den hade en gång varit ett modeplagg och ansågs mycket fin då prästen även använde den i vardagen. Hatten under denna tid var en viktig accessoar och pricken över i för brudgummen. Den kunde smyckas med röda bandrosor och hattkedjor av silver eller med fin vävda band. Hatten togs självklart av under vigseln men hängdes i kyrkorummet så att alla gäster skulle kunna beundra den. Bruden sydde en fin sömmad skjorta till brudgummen som ett bevis på hennes skicklighet vilken han bar under en väst. Till klädseln bar han stövlar och som statussymbol hade han en käpp.

NU: Idag är brudens val fritt i frågan vad hon vill bära på bröllopet. Klänningens färg och längd är valfri. Det är till och med vanligt att bruden väljer att bära något annat än klänning då hon kanske är gravid eller tidigare varit gift. Eftersom den vita färgen symboliserar oskuld kan det vara lämpligt att bära en annan färg. I ett traditionellt frackbröllop bär brudgummen frack och bruden brudklänning. Till det kan hon sätta upp håret i valfri uppsättning och bära slöja om hon vill. Brudgummen klär sig klassiskt i frackskjorta och vit väst med vit fluga. Manschettknappar kan vara snyggt till. Ett klart etikettsbrott förut som idag är accepterat är att brudgummen bär smoking. Om han vill kan han även bära uniform.

I stort sätt har brudparet möjligheten att klä sig i vad de vill inför sitt bröllop. Ibland kan det dock vara bra att berätta för prästen så han inte får någon chock om man valt någon udda utstyrsel. För att få ett charmigt och harmoniskt bröllop är det upp till brudparet att informera gästerna vilken dress code som gäller.

Varje kvinnas dröm är att få bära den perfekta brudklänningen. Nu mera finns det flera olika modeller och det är inte lätt att hitta ”the dress”.  År 2012 mode kommer innebära bara axlar, tighta överdelar och stora böljande underdelar som en bakelse. Överdelen kommer likna en korsett på grund av dess kroppsnära modell och då utan axelband. Det blir en enkel överdel så underdelen kreativt kan skapas med hjälp av draperingar, rosor, fjädrar eller tyll i lager på lager. De säger att i år är mottot ”too much is not enough”. Många gånger blir det inte för mycket utan istället blir det makalöst elegant och väldigt vackert. Prinsess drömmen går i uppfyllelse.

Den så kallade sjöjungfrumodellen håller i sig även i år. Det är ett tight fodral som går ut vid knäna som en sjöjungfru fena. Där blir materialen i olika silken, spetsar och volanger. Längst upp kan de prydas med ädelstenar och fransar.

Ett mode som återkommer i år från 1800 – talet är den svarta bröllopsklänningen. Vågar man inte gå hela vägen med en svart klänning blir det modernt att bära svarta accessoarer. Som ett svart siden band i midjan eller en stor svart bukett av rosor.

För de mer rockiga följer modet från 50 – talet med där bröllopsklänningarna kunde vara korta. Den kan framhäva brudens personlighet och attityd.

”NÅGONTING GAMMALT…”
Bakom själva bröllopsklädseln finns en rad med traditioner som ofta påverkar valet av kläder och utsmyckning. Vi kommer här att nämna några av de vanligaste och vart de kommer ifrån.

En från början engelsk tradition säger att bruden ska bära ”något gammalt, något nytt, något lånat, något blått, i vissa fall också fått.” Detta kan även anses som skrock men för många är det självklart att traditionen ska följas för att inte riskera något.

Något gammalt har man som ett minne av det som var i sitt föregående liv. Man kan till exempel ha ett smycke eller liknande efter sin farmor/mormor.

Något nytt för att blicka fram mot det nya livet. Det nya kan till exempel vara skor, brudklänning.

Något lånat är för att behålla de nära runt omkring sig. Det kan vara en brudkrona lånad från mamma eller en näsduk.

Något blått för hoppet. Det vanligaste här att man väljer att ha ett blått strumpeband. Förr var det väldigt vanligt att man valde att sy in en blå tråd i klänningen.

För att brudparet inte skulle hamna i ekonomisk kris sägs det att bruden ska lägga ett silvermynt i skon. Samtidigt sägs brudslöjan också uppfylla vissa beskyddande egenskaper, den sägs skydda mot onda ögon.

Traditionen att bruden bär en krona vid vigseln är något som härstammar från medeltiden. Alla de brudar som skulle gifta sig var jungfrubrudar och skulle därför bära krona. Men prästerna kunde ibland neka en brud till att bära kronan om det visade sig att hon under sitt liv varit i omständigheter som inte kyrkan kunde acceptera. Kronan och såväl den vita klänningen skulle symbolisera den oskuldsfulla och rena kvinnan.

När man ska till att välja vilka kläder man ska bära till sitt bröllop var det förut vanligt att bruden valde en kritvit klänning. Idag är det många som istället väljer att ha en crémevit.

Bröllop har länge varit en dröm för många kvinnor men nu på senare tid har mannen både fått och tagit ta större plats när det kommer till planering och val utav klädsel, som också har blivit viktigare nu än förut.

Dekorationer och tema
Att välja ett tema till festen efter själva vigseln är något som är populärt. Att ha ett tema som gästerna inte vet om brukar vara en stor överraskning och mycket glädjande. Att välja färger som passar bra ihop är väldigt viktigt. För att göra festen extra rolig kan man välja att inom temat döpa de olika borden till olika kategorier inom detta.

När det kommer till blommor är detta inte nödvändigt. Det beror naturligtvis på vilket tema man har valt. Ibland kan det fungera lika bra att varva olika frukter, bär och andra växter och helt strunta i blommorna.

Källförteckning:

Brundin, Charlotte, Gifta sig, Stockholm: Natur och kultur, 2006

Korse,Winnie. Brudmodet 2012, Bröllopsmagasinet, no. 29 (2011): 45-46.

Widinghoff, Ann-Christin, Bröllopsboken 2012, 2012.

INTERVJU

Vi gick ut på staden för att ta reda på hur några gifta personer gjort i valet av efternamn. Samt varför de valde just det efternamnet.

Det som framkom av vår tur på staden var att det inte skiljde sig särskilt mycket mellan de olika generationerna. De äldre valde oftast att ta mannens efternamn eftersom det var det som var vanligt under den tiden då de gifte sig. De yngre valde också att ta mannens efternamn men mer utav traditionella anledningar. Några som skiljde sig från mängden var de personer som inte hade gemensamma barn, dessa valde att endast förlova sig. Skulle de gifta sig i framtiden hade de troligtvis valt att behålla sitt eget efternamn, till stor del just på grund av att de inte har några gemensamma barn. När vi sedan frågade några elever på Vasaskolan i Gävle hur de ställer sig till valet av efternamn i framtida äktenskap, så svarade dem att de inte ville ha något vanligt svenskt efternamn utan skulle välja det som var mest ovanligt.

PLANERING

NU:
Idag är planeringen inför ett bröllop något mycket stort och viktigt. Det är mycket som ska bestämmas och göras i ordning innan den stora dagen. Saker ska gå ihop och alla kära vänner ska kunna komma till det stora datumet. Datum ska bestämmas, antal gäster, festlokal, kyrka, mat, dryck, musik och inbjudningskort är bara några av ingredienserna som är viktiga i nutidens bröllop. Endast fantasin sätter gränser.

Beroende på hur mycket pengar man är villig att lägga på sitt bröllop kan planeringsmängden variera. Ett litet bröllop med fåtalet gäster behöver nästan ingen planering medan ett storslaget bröllop  med flera hundra gäster kan behöva upp till ett års förberedelser.

DÅ:
Planeringen idag skiljer sig mycket från hur det gick till förr i tiden då det var vanligast att man bara planerade in ett datum hos prästen i prästgården där vigseln ägde rum tillsammans med två vittnen. Tillsammans gick de nygifta paret och vittnena sedan för att äta en gemensam måltid.




Källförteckning:

Bondeson, Lars; Von Melen, Cecilia, Fira bröllop förr och nu, Stockholm: Stockholm Cordia, 1996

Ribbing, Magdalena. Bröllopsboken. Stockholm: Bonnier fakta, 2009.

EKONOMI

DÅ:
Förr i tiden var det ofta brudens föräldrar som betalade för hela tillställningen, detta eftersom kvinnor på den tiden var omyndiga och ofta inte tjänade egna pengar. Eftersom det var föräldrarna som styrde över ekonomin kunde de även gå in och styra och ställa när det kommer till hur pass bra brudgummen duger. De kunde också bestämma hur bröllopet skulle anordnas och vilka som skulle bli bjudna till den efterkommande festen.

 

NU:
Idag livnär sig de allra flesta kvinnor på eget bevåg. De har även möjlighet att själv välja vem dem faktiskt vill gifta sig med. Detta gör att brudparet ofta tillsammans själva får stå för kostnaderna som kalaset kostar men om föräldrarna själva vill vara givmilda och bistå med en del så får de naturligtvis göra det, men idag kan man absolut inte säga att detta är en tradition. Brudparet kan inte tänkas kräva sina föräldrar på ett bidrag men det är vanligt att föräldrarna och brudparet ändå delar på kostnaderna. Om detta är fallet ska föräldrarna tillåtas vara med och planera hur mycket det får kosta, vilka som ska bjudas och hur många.

 
BUDGET

Innan man kan börja med själva planeringen är det första man bör göra en budget.

DÅ:
Dåtidens bröllop skulle firas med mycket mat och god dryck. För att bröllopsparen skulle klarade sig från att bli utfattig hade de små samhällena ute på landet utvecklat ett förningssystem. Det innebar att gästerna tog med sig en varsin rätt till firandet, ofta var det också en symbol för att visa att man hade det gott ställt. Drycken stod värdparet för.

NU:
Många gånger kan man själv välja hur mycket pengar man vill lägga ner på sin budget till bröllopet. Både stora och små bröllop är populära. Budgeten ses idag över av brudparet och man utgår från den ekonomi man har och vilka som ska vara med och betala. Det kan vara bra att bestämma vem som ska betala vad eftersom kostnaderna ofta skiljer sig mellan brud och brudgum. Som nygift vill man inte starta sitt nya liv med ett berg av skulder.

 

 

FÖRSLAG TILL BUDGET

Brudens klädsel och förberedelser

Klänning – hyra                  4000

Brudklännings garderob     150

Slöja med hårsmycke          500-1500

Skor                                    500-1000

Underplagg                         650-1000

Strumpor                             100

Frisyr                                  1500-2000

Make up                              500

Brudbukett                         1000

Smycken                             600

Vigselring, slät                    2500-3000

Vigselring, briljanter           30000-50000

Lägsta totalkostnad            42000kr

Högsta totalkostnad           64850kr

 

Brudgummens klädsel och förberedelser

Frack – hyra                        4000

Skor                                    500-1000

Corsage                               150

Vigselring, slät                    2500-3000

Manschettknappar              400

 

Lägsta totalkostnad            7750kr

Högsta totalkostnad           8550kr

 

 

Praktiska förberedelser

Hindersprövning                 0

Inbjudningskort m. porto   700-1200

Placeringskort                     200

Tackkort m. porto               900-1200

Fotografering                      3000

Namnbyte                           0

Konservering av
brudbuketten                                            2000

 

Lägsta totalkostnad            6800kr

Högsta totalkostnad           7600kr

 

Transport

Limousine/klassisk bil         3000

Häst och vagn                     3000

Buss/båt för gästerna          3000-5000

 

Lägsta totalkostnad            9000kr

Högsta totalkostnad           11000kr

 

Vigsel

Kyrklig vigsel                     0

Musik och sång                   2000

Vigselprogram                    700

 

Totalkostnad                       2700kr

 

Bröllposmiddag

Middag inkl. lokal, mat

Dryck och dukning.

Ca 900-1200kr/pers            33000-60000

Tårta                                   2500

Dekorationer                       1000-1500

Fest band/dj                        6500

 

Lägsta totalkostnad            43000kr

Högsta totalkostnad           70500kr

 

Övrigt

Bröllopsnatt                        3000

Bröllopsresa                        20000-30000

Bröllopsbild i

Tidning                               5500

 

Lägsta totalkostnad            28500kr

Högsta totalkostnad           38500kr

 

 

Lägsta slutkosnad               58750kr

Högsta slutkostnad             203700kr

Detta är bara ett förslag på en budget. Kostnaderna går naturligtvis att sänka men även att höja beroende på de val man gör.

 

Källförteckning: 

Brundin, Charlotte, Gifta sig, Stockholm: Natur och kultur, 2006

Fredlund, Jane. Så levde vi. Shengtong: Forma Publishing Group AB, 2008.

Jonsson, Evy. Bröllop. Örebro: Bröllpstorget och Gullers Förlag, 2005.

Ribbing, Magdalena. Bröllopsboken. Stockholm: Bonnier fakta, 2009.

TRANSPORT - BRUDPAR

Enligt tradition ska brudparets transport ske på ett speciellt sätt. Detta är något som har utvecklats genom tiderna i takt med samhället och idag finns det en rad olika val som man kan göra. Transporten är i huvudsak till för att brudparet ska få en stund för sig själva efter vigselakten och innan de anländer till festen.

 Några exempel på olika transportsätt är:

* Häst och vagn
Detta är nog det mest romantiska sättet och ett ganska ovanligt fenomen nu för tiden. Det kan också ses som ett kungligt transportmedel.

*Veteranbil
Ett väldigt vanligt sätt att ta sig till festen på. Det är lätt att få tag på men bör ändå bokas i tid för att man ska kunna vara säker på tillgängligheten.


*Limousine
Ett av de festligaste sätten att transportera sig på är med Limousin, detta är också lätt att få tag på men bör även bokas i tid.


*Eka, roddbåt, båt
Väldigt romantiskt men kräver tillgång till en sjö i närheten. Ett annat krav som kan tänkas är att det förutsätter vackert väder.

*Sportbil
Ett av de snabbare och billigare alternativen. Säkert har någon i din närhet tillgång till en sportbil som kan lånas ut till denna speciella dag.

*Motorcykel
Inte ett av de vanligaste transportmedlen men väldigt häftigt. Här kan brudparet snabbt ta sig fram och samtidigt känna vinden i håret.

 *Cykel
Det sportigaste alternativet för det sportiga brudparet. Ett roligt sätt att ta sig till festen, men det förutsätter att sträckan mellan kyrka och festlokal inte är för lång.

Från festen brukar det vara vanligt att brudparet antingen åker taxi eller limousine till det ställe där de har valt att spendera natten.

 

TRANSPORT – GÄSTER

Det vanligaste när det kommer till transport för gästerna är att de själva står för transportmedlen. Om man vill och det är många gäster som inte har tillgång till exempel bil kan brudparet stå för att anordna en buss. Brudparet kollar upp hur många som behöver transport innan och bokar detta i samband med att bröllopet planeras.

Gästerna brukar ofta lösa transporten själva men om festen är långt utanför kollektivtrafikens gränser kan brudparet gärna ha förberett transport som tar gästerna till närmsta station för detta.

 

Källförteckning:
Jonsson, Evy. Bröllop. Örebro: Bröllpstorget och Gullers Förlag, 2005.

Foto: Hanna Nordlund


DÅ

Det var kyrkan som införde ringen i Europa och idén fick de ifrån länderna kring medelhavet. Till en början var ringen endast avsedd att användas vid trolovningar och kvinnan var den enda som fick en ring. Den var en samhörighetssymbol och kunde se ut på lite olika sätt och vara gjord av olika material. Trenden som de flesta följde var ringen som hade formen av två händer. Det stod för föreningen mellan paret. Om ett par inte hade en stark ekonomi var mässingsringen ett alternativ. Enligt tradition ämnade man aldrig ta av sig sin ring. För ett kärlekspar var det inte tillåtet att återanvända tidigare generationers ring eller välja ring från ett uppbrutet förhållande. En ny ring till det nya äktenskapet var väldigt viktigt dessutom var det den kyrkliga vigselförrättarens uppgift att välsigna kvinnans ring. År 1614 bestämdes det att ringen skulle sitta på vänster hand, innan hade det varit en valfrihet.

Mellan 1800-1900 infördes även ring till mannen samtidigt som kvinnan nu skulle få två ringar. En vid förlovningen och en annan vid vigseln. Det blev också modernt med släta guldringar vilket har följt med i vår utveckling. Något som tog fart under 1800 – talets senare hälft var att vi i Sverige började med att gravera in våra älskades namn och datum i våra ringar.

NU

I dag har bröllopshysterin tagit fart och vi inspireras av både filmer, böcker och inte minst Hollywood. Fram till 90 – talet handlade man enligt tradition att kvinnan fick två ringar, det vill säga en förlovningsring och en vigsel ring medan mannen behöll sin förlovningsring. Han daterade då in både förlovningsdatumet och vigseldatumet. Från 90 – talet ändrade vigselförordningen så att även mannen kunde ta emot en vigselring under vigeselceremonin. Ringen står fortfarande för evig kärlek och ett förbund mellan deras samhörighet. Dess design har förändrats  med samhällets utveckling. Nu mera kan vigselringen utformas efter personlig smak. Alliansringen är väldigt populär, då pryds ringen med flera små ädelstenar i jämn rad runt hela ringen. Många gånger smyckas den med en stor diamant eller annan ädelsten. Ibland symboliserar den värdefulla stenen mannens förmögenhet.


Källförteckning

Litteratur:

Bondeson, Lars; Von Melen, Cecilia, Fira bröllop förr och nu, Stockholm: Stockholm Cordia, 1996

Brundin, Charlotte, Gifta sig, Stockholm: Natur och kultur, 2006

Ribbing, Magdalena, Ja! Allt om bröllop, Stockholm: DN, 2002

Ribbing, Magdalena, Snabbetikett, Stockholm: Stockholm Forum, 2008

INTERVJUADE
 
Sture Rolfhamre född 1923, präst vigd 1949 och arbetat inom kyrkan i 62 år.
Bengt Danielsson född 1962, präst vigd 1996 och arbetat inom kyrkan i 15 år.

Starten av vårt Projektarbete skedde under tisdagen den 11 oktober. Vi började med att besöka en präst som vi hade fått kontakt med genom skolan. Han heter Bengt Danielsson och honom träffade vi på hans kontor i Kyrkans hus vid Heliga Trefaldighet i Gävle. Vi samtalade i ungefär en timme om bakgrunderna till varför man gifter sig och de första förberedelserna inför den stora dagen. Steg för steg gick vi igenom vägen från tanke till aktion. När vi gick därifrån kom vi gemensamt fram till att mötet lett till nya oanade kunskaper.

Bengt tipsade oss om en man vid namn Sture som varit präst under flera år men som nu är pensionerad. Han hjälpte oss att bestämma ett möte dagen efter och vi träffades i Heliga trefaldighet.

Inför våra möten hade vi förberett oss med några centrala frågor.


Vad är det första man gör när man bestämt sig för att man vill gifta sig?

DÅ – För att få gifta sig krävs det att man genomgår en form av hindersprövning. Förr genomfördes den i kyrkan där prästen ungefär tre veckor innan vigseln läste upp kontrahenternas namn inför söndagsförsamlingen. I samband med detta frågade han om det inom församlingen fanns några hinder för de två att gifta sig. Prästen kunde fråga något i stil med ”Den som känner till ett hinder för äktenskap mellan dessa två säger det nu – eller håller tyst därom för evigt”. Om ingen visade motstånd mot vigseln kunde de ingå äktenskap med varandra.

NU - Hindersprövning finns kvar än idag. Det är de allra första som görs när man bestämt sig för att man vill gifta sig. Detta utförs idag av Skattemyndigheten som genom att knappa in kontrahenternas (parets) namn och personnummer kan avgöra om dessa två har möjlighet att ingå äktenskap. Vad man ser till är huruvida personerna är myndiga, inte har ett pågående äktenskap samt att de inte är för nära släkt, det vill säga att parterna inte får vara närmare släkt än kusiner.


Dåtidens uppläsning i kyrkan kallas för lysning. Detta är inget som används idag utan är något frivilligt som går att välja till om båda parterna vill. Dock kan lysning endast utföras då båda kontrahenterna ej tidigare ingått äktenskap.

 
FRIERI

DÅ – Förr var frieriet inget stort utan att gifta sig var bara ett steg framåt i förhållandet. Därför var det sällan som det över huvud taget skedde.

NU – Idag är frieriet något som är väldigt viktigt för många mycket på grund utav influenser från Hollywood. Det ska gärna vara pampigt, romantiskt och något som man kan berätta om för vännerna. För många är det självklart att mannen går ner på knä och frågar om brudens hand.

 

VIGSELAKT

DÅ – Valfriheten var den samma men det som skiljer dåtid mot idag är att flertalet vigslar förr skedde i prästgårdar och endast ett fåtal i kyrkan.

NU – Om någon av kontrahenterna är medlem i Svenska Kyrkan har man möjlighet att vigas av en präst gratis i vilken kyrka man vill. Det spelar ingen roll vilken kyrka man tillhör utan valfriheten är din. Den församling du tillhör går då in och betalar kostnaderna som uppkommer i annan ort och församling. Idag är det vanligast att bröllop sker i en kyrka men det förekommer att vissa väljer att gifta sig i en prästgård. Vid vigseln medverkar minst två vittnen.




Vem får gifta sig?

DÅ – Förr i tiden var inte homosexualitet godtagbart vilket betydde att ett par inte under några förutsättningar fick ingå äktenskap. Förr ansåg man som präst att giftermålet stod mellan mannen och kvinnan där de skulle utföra sin ”plikt” på jorden, skaffa barn. I bibeln nämns det aldrig något om förhållanden mellan samma kön.

NU – Under årens lopp har mycket förändrats när det gäller samhällets syn på vilka som får gifta sig. Idag accepterar man giftermål mellan samkönade i Svenska kyrkan. Dock så är det upp till varje enskild präst att bestämma om han eller hon vill viga paret.

Pastorsexpeditionen i Kyrkans Hus där man
 tidigare höll vigslar.

Källförteckning:

Litteratur:
Ribbing, Magdalena, Ja! Allt om bröllop. Stockholm: Bokförlaget DN, 2002.

Muntligt:
Rolfhamre, Sture; pensionerad präst. Intervju 2011-10-12 

Danielsson, Bengt; präst vid Heliga trefaldighet Gävle. Intervju 2011-10-11

Hejsan!

Den här bloggen är skapad i syfte att vara vår redovisning för projektarbetet som man gör i årskurs 3 på Gymnasiet. Vårt arbete går ut på att jämföra hur ett bröllop går till, från tanke till vigsel, då med idag.



Cecilia & Angelica