Foto: Hanna Nordlund
DÅ
Det var kyrkan som införde ringen i Europa och idén fick de ifrån länderna kring medelhavet. Till en början var ringen endast avsedd att användas vid trolovningar och kvinnan var den enda som fick en ring. Den var en samhörighetssymbol och kunde se ut på lite olika sätt och vara gjord av olika material. Trenden som de flesta följde var ringen som hade formen av två händer. Det stod för föreningen mellan paret. Om ett par inte hade en stark ekonomi var mässingsringen ett alternativ. Enligt tradition ämnade man aldrig ta av sig sin ring. För ett kärlekspar var det inte tillåtet att återanvända tidigare generationers ring eller välja ring från ett uppbrutet förhållande. En ny ring till det nya äktenskapet var väldigt viktigt dessutom var det den kyrkliga vigselförrättarens uppgift att välsigna kvinnans ring. År 1614 bestämdes det att ringen skulle sitta på vänster hand, innan hade det varit en valfrihet.
Mellan 1800-1900 infördes även ring till mannen samtidigt som kvinnan nu skulle få två ringar. En vid förlovningen och en annan vid vigseln. Det blev också modernt med släta guldringar vilket har följt med i vår utveckling. Något som tog fart under 1800 – talets senare hälft var att vi i Sverige började med att gravera in våra älskades namn och datum i våra ringar.
NU
I dag har bröllopshysterin tagit fart och vi inspireras av både filmer, böcker och inte minst Hollywood. Fram till 90 – talet handlade man enligt tradition att kvinnan fick två ringar, det vill säga en förlovningsring och en vigsel ring medan mannen behöll sin förlovningsring. Han daterade då in både förlovningsdatumet och vigseldatumet. Från 90 – talet ändrade vigselförordningen så att även mannen kunde ta emot en vigselring under vigeselceremonin. Ringen står fortfarande för evig kärlek och ett förbund mellan deras samhörighet. Dess design har förändrats med samhällets utveckling. Nu mera kan vigselringen utformas efter personlig smak. Alliansringen är väldigt populär, då pryds ringen med flera små ädelstenar i jämn rad runt hela ringen. Många gånger smyckas den med en stor diamant eller annan ädelsten. Ibland symboliserar den värdefulla stenen mannens förmögenhet.
Källförteckning
Litteratur:
Bondeson, Lars; Von Melen, Cecilia, Fira bröllop förr och nu, Stockholm: Stockholm Cordia, 1996
Brundin, Charlotte, Gifta sig, Stockholm: Natur och kultur, 2006
Ribbing, Magdalena, Ja! Allt om bröllop, Stockholm: DN, 2002
Ribbing, Magdalena, Snabbetikett, Stockholm: Stockholm Forum, 2008