KLÄDER
DÅ: Vi människor kopplar idag samman den långa vita klänningen och den svarta fracken som en självklar bröllopsutstyrsel. Det många inte vet är dessa klädes plaggs historia. I många fall visar gamla tiders brudklädsel en färgstark kombination. 1700-talets bevarade brudklänningar kunde vara blommiga i färg eller enfärgade i vitt och svart. Designen är anpassad till den tidens mode så klänningen kunde användas även efter vigseln. Den svarta klänningen var även vanlig under 1800 – talet bland borgarna. Till stor del var 1800 – talets brudklänningar prydda med konstgjorda orange blommor. De kunde vara små, vita apelsinblommor och knoppar på både klänningen och diademet. Egentligen var den vita brudklänningen ingen nyhet då den slog igenom i 1800 – talets början men innan hade endast de högre stånden använt sig av den. Den nu självklara slöjan slog även den igenom under 1800 – talet i och med empirens hårmode. Det började med små spetsarrangemang som var underlag för konstgjorda blommor, men inom sin tid växte slöjorna ut till en våg av tyll från huvud till fot. Den folkliga brudklänningen för de lägre samhällsklasserna förblev en svart högtidsdräkt som skulle ertappas ända in på 1900 – talet. Från överklassen lånades bara den vita slöjan. I håret bar hon en myrtenkrans och slöja av skiraste tyll. Underkjolen var vit med volanger och spets. I kring hals och ärmar syddes det in vit siden eller tyll. De skor som skulle bäras var svarta resårkängor med klack. I vissa fall bars även vita handskar. Under 1800 – talet blev symaskinen allt mer populär vilket fick tygförsäljningen att spraka. Kvinnor sydde sina egna brudkläder. När lättillgängligheten var som bäst utvecklades modet och turnyren uppfanns. Det var ett underplagg som gav klänningen en ut pösande form från höfterna och blev det så kallade prinsessmodet.

Det många inte vet är att brudgummen förr många gånger lånade prästens svarta kappa. Den hade en gång varit ett modeplagg och ansågs mycket fin då prästen även använde den i vardagen. Hatten under denna tid var en viktig accessoar och pricken över i för brudgummen. Den kunde smyckas med röda bandrosor och hattkedjor av silver eller med fin vävda band. Hatten togs självklart av under vigseln men hängdes i kyrkorummet så att alla gäster skulle kunna beundra den. Bruden sydde en fin sömmad skjorta till brudgummen som ett bevis på hennes skicklighet vilken han bar under en väst. Till klädseln bar han stövlar och som statussymbol hade han en käpp.

NU: Idag är brudens val fritt i frågan vad hon vill bära på bröllopet. Klänningens färg och längd är valfri. Det är till och med vanligt att bruden väljer att bära något annat än klänning då hon kanske är gravid eller tidigare varit gift. Eftersom den vita färgen symboliserar oskuld kan det vara lämpligt att bära en annan färg. I ett traditionellt frackbröllop bär brudgummen frack och bruden brudklänning. Till det kan hon sätta upp håret i valfri uppsättning och bära slöja om hon vill. Brudgummen klär sig klassiskt i frackskjorta och vit väst med vit fluga. Manschettknappar kan vara snyggt till. Ett klart etikettsbrott förut som idag är accepterat är att brudgummen bär smoking. Om han vill kan han även bära uniform.

I stort sätt har brudparet möjligheten att klä sig i vad de vill inför sitt bröllop. Ibland kan det dock vara bra att berätta för prästen så han inte får någon chock om man valt någon udda utstyrsel. För att få ett charmigt och harmoniskt bröllop är det upp till brudparet att informera gästerna vilken dress code som gäller.

Varje kvinnas dröm är att få bära den perfekta brudklänningen. Nu mera finns det flera olika modeller och det är inte lätt att hitta ”the dress”.  År 2012 mode kommer innebära bara axlar, tighta överdelar och stora böljande underdelar som en bakelse. Överdelen kommer likna en korsett på grund av dess kroppsnära modell och då utan axelband. Det blir en enkel överdel så underdelen kreativt kan skapas med hjälp av draperingar, rosor, fjädrar eller tyll i lager på lager. De säger att i år är mottot ”too much is not enough”. Många gånger blir det inte för mycket utan istället blir det makalöst elegant och väldigt vackert. Prinsess drömmen går i uppfyllelse.

Den så kallade sjöjungfrumodellen håller i sig även i år. Det är ett tight fodral som går ut vid knäna som en sjöjungfru fena. Där blir materialen i olika silken, spetsar och volanger. Längst upp kan de prydas med ädelstenar och fransar.

Ett mode som återkommer i år från 1800 – talet är den svarta bröllopsklänningen. Vågar man inte gå hela vägen med en svart klänning blir det modernt att bära svarta accessoarer. Som ett svart siden band i midjan eller en stor svart bukett av rosor.

För de mer rockiga följer modet från 50 – talet med där bröllopsklänningarna kunde vara korta. Den kan framhäva brudens personlighet och attityd.

”NÅGONTING GAMMALT…”
Bakom själva bröllopsklädseln finns en rad med traditioner som ofta påverkar valet av kläder och utsmyckning. Vi kommer här att nämna några av de vanligaste och vart de kommer ifrån.

En från början engelsk tradition säger att bruden ska bära ”något gammalt, något nytt, något lånat, något blått, i vissa fall också fått.” Detta kan även anses som skrock men för många är det självklart att traditionen ska följas för att inte riskera något.

Något gammalt har man som ett minne av det som var i sitt föregående liv. Man kan till exempel ha ett smycke eller liknande efter sin farmor/mormor.

Något nytt för att blicka fram mot det nya livet. Det nya kan till exempel vara skor, brudklänning.

Något lånat är för att behålla de nära runt omkring sig. Det kan vara en brudkrona lånad från mamma eller en näsduk.

Något blått för hoppet. Det vanligaste här att man väljer att ha ett blått strumpeband. Förr var det väldigt vanligt att man valde att sy in en blå tråd i klänningen.

För att brudparet inte skulle hamna i ekonomisk kris sägs det att bruden ska lägga ett silvermynt i skon. Samtidigt sägs brudslöjan också uppfylla vissa beskyddande egenskaper, den sägs skydda mot onda ögon.

Traditionen att bruden bär en krona vid vigseln är något som härstammar från medeltiden. Alla de brudar som skulle gifta sig var jungfrubrudar och skulle därför bära krona. Men prästerna kunde ibland neka en brud till att bära kronan om det visade sig att hon under sitt liv varit i omständigheter som inte kyrkan kunde acceptera. Kronan och såväl den vita klänningen skulle symbolisera den oskuldsfulla och rena kvinnan.

När man ska till att välja vilka kläder man ska bära till sitt bröllop var det förut vanligt att bruden valde en kritvit klänning. Idag är det många som istället väljer att ha en crémevit.

Bröllop har länge varit en dröm för många kvinnor men nu på senare tid har mannen både fått och tagit ta större plats när det kommer till planering och val utav klädsel, som också har blivit viktigare nu än förut.

Dekorationer och tema
Att välja ett tema till festen efter själva vigseln är något som är populärt. Att ha ett tema som gästerna inte vet om brukar vara en stor överraskning och mycket glädjande. Att välja färger som passar bra ihop är väldigt viktigt. För att göra festen extra rolig kan man välja att inom temat döpa de olika borden till olika kategorier inom detta.

När det kommer till blommor är detta inte nödvändigt. Det beror naturligtvis på vilket tema man har valt. Ibland kan det fungera lika bra att varva olika frukter, bär och andra växter och helt strunta i blommorna.

Källförteckning:

Brundin, Charlotte, Gifta sig, Stockholm: Natur och kultur, 2006

Korse,Winnie. Brudmodet 2012, Bröllopsmagasinet, no. 29 (2011): 45-46.

Widinghoff, Ann-Christin, Bröllopsboken 2012, 2012.