TRANSPORT - BRUDPAR

Enligt tradition ska brudparets transport ske på ett speciellt sätt. Detta är något som har utvecklats genom tiderna i takt med samhället och idag finns det en rad olika val som man kan göra. Transporten är i huvudsak till för att brudparet ska få en stund för sig själva efter vigselakten och innan de anländer till festen.

 Några exempel på olika transportsätt är:

* Häst och vagn
Detta är nog det mest romantiska sättet och ett ganska ovanligt fenomen nu för tiden. Det kan också ses som ett kungligt transportmedel.

*Veteranbil
Ett väldigt vanligt sätt att ta sig till festen på. Det är lätt att få tag på men bör ändå bokas i tid för att man ska kunna vara säker på tillgängligheten.


*Limousine
Ett av de festligaste sätten att transportera sig på är med Limousin, detta är också lätt att få tag på men bör även bokas i tid.


*Eka, roddbåt, båt
Väldigt romantiskt men kräver tillgång till en sjö i närheten. Ett annat krav som kan tänkas är att det förutsätter vackert väder.

*Sportbil
Ett av de snabbare och billigare alternativen. Säkert har någon i din närhet tillgång till en sportbil som kan lånas ut till denna speciella dag.

*Motorcykel
Inte ett av de vanligaste transportmedlen men väldigt häftigt. Här kan brudparet snabbt ta sig fram och samtidigt känna vinden i håret.

 *Cykel
Det sportigaste alternativet för det sportiga brudparet. Ett roligt sätt att ta sig till festen, men det förutsätter att sträckan mellan kyrka och festlokal inte är för lång.

Från festen brukar det vara vanligt att brudparet antingen åker taxi eller limousine till det ställe där de har valt att spendera natten.

 

TRANSPORT – GÄSTER

Det vanligaste när det kommer till transport för gästerna är att de själva står för transportmedlen. Om man vill och det är många gäster som inte har tillgång till exempel bil kan brudparet stå för att anordna en buss. Brudparet kollar upp hur många som behöver transport innan och bokar detta i samband med att bröllopet planeras.

Gästerna brukar ofta lösa transporten själva men om festen är långt utanför kollektivtrafikens gränser kan brudparet gärna ha förberett transport som tar gästerna till närmsta station för detta.

Källförteckning:
Jonsson, Evy. Bröllop. Örebro: Bröllpstorget och Gullers Förlag, 2005.

Foto: Hanna Nordlund


DÅ

Det var kyrkan som införde ringen i Europa och idén fick de ifrån länderna kring medelhavet. Till en början var ringen endast avsedd att användas vid trolovningar och kvinnan var den enda som fick en ring. Den var en samhörighetssymbol och kunde se ut på lite olika sätt och vara gjord av olika material. Trenden som de flesta följde var ringen som hade formen av två händer. Det stod för föreningen mellan paret. Om ett par inte hade en stark ekonomi var mässingsringen ett alternativ. Enligt tradition ämnade man aldrig ta av sig sin ring. För ett kärlekspar var det inte tillåtet att återanvända tidigare generationers ring eller välja ring från ett uppbrutet förhållande. En ny ring till det nya äktenskapet var väldigt viktigt dessutom var det den kyrkliga vigselförrättarens uppgift att välsigna kvinnans ring. År 1614 bestämdes det att ringen skulle sitta på vänster hand, innan hade det varit en valfrihet.

Mellan 1800-1900 infördes även ring till mannen samtidigt som kvinnan nu skulle få två ringar. En vid förlovningen och en annan vid vigseln. Det blev också modernt med släta guldringar vilket har följt med i vår utveckling. Något som tog fart under 1800 – talets senare hälft var att vi i Sverige började med att gravera in våra älskades namn och datum i våra ringar.

NU

I dag har bröllopshysterin tagit fart och vi inspireras av både filmer, böcker och inte minst Hollywood. Fram till 90 – talet handlade man enligt tradition att kvinnan fick två ringar, det vill säga en förlovningsring och en vigsel ring medan mannen behöll sin förlovningsring. Han daterade då in både förlovningsdatumet och vigseldatumet. Från 90 – talet ändrade vigselförordningen så att även mannen kunde ta emot en vigselring under vigeselceremonin. Ringen står fortfarande för evig kärlek och ett förbund mellan deras samhörighet. Dess design har förändrats  med samhällets utveckling. Nu mera kan vigselringen utformas efter personlig smak. Alliansringen är väldigt populär, då pryds ringen med flera små ädelstenar i jämn rad runt hela ringen. Många gånger smyckas den med en stor diamant eller annan ädelsten. Ibland symboliserar den värdefulla stenen mannens förmögenhet.


Källförteckning

Litteratur:

Bondeson, Lars; Von Melen, Cecilia, Fira bröllop förr och nu, Stockholm: Stockholm Cordia, 1996

Brundin, Charlotte, Gifta sig, Stockholm: Natur och kultur, 2006

Ribbing, Magdalena, Ja! Allt om bröllop, Stockholm: DN, 2002

Ribbing, Magdalena, Snabbetikett, Stockholm: Stockholm Forum, 2008