Att gifta sig innebär inte bara att leva tillsammans, det finns en mängd lagar kring äktenskapet också.
Under åren har lagarna för att leva ihop förändrats. Tidigare var det centrala för de allra flesta att ingå äktenskap så fort man valde att flytta samman. År 1988 skred en ny lag i kraft, den innebar att sambor hade större rättigheter till den gemensamma egendomen om dom levde under äktenskapsliknande förhållanden.
Att tänka igenom äktenskapet kan vara något som lönar sig i framtiden. Det kan vara så att man är oense om hur saker ska delas mellan parterna om man går skilda vägar. Om man funderar i dessa banor och känner att man har svårt att dela med sig så kan det vara bra att diskutera om att skriva äktenskapsförord. Detta innebär att man, om man går skilda vägar, har rätt till sin egendom och inte behöver dela boet lika emellan sig.
Som gift är man även skyldig att försörja sin partner ekonomiskt och leva på samma nivå. Arvsrätten är också något som skiljer ett gift par från ett icke gift. Har man barn från tidigare förhållanden kan det vara bra att tänka över hur arvsrätten ska se ut.
Att vara sambo eller att vara gift?
Idag är det vanligt att många inte tar giftemålet som ett första steg till ett liv tillsammans. Man väljer ofta att flytta ihop och ibland skaffar man också barn innan man ingår äktenskap. När man lever som sambo har man inga rättigheter till att dela lika på de olika saker som man införskaffat under förhållandet till exempel om den ena parten stått för bilkostnaderna och den andra för maten så får den parten som stått för bilen behålla bilen. I ett samboförhållande delar man bara lika på det som införskaffats för gemensamt bruk så som lägenhet.
När man gifter sig, bestämmer man sig för att dela lika på allt man äger. Det är dock inget som riktigt visar sig innan en skiljsmässa blir aktuell. Inom äktenskapen behöver man inte dela lika på tillhörigheterna, men vid skiljsmässa har den andra parten rätt att få ut hälften av ägodelarna som till exempel en ärvd sommarstuga eller er gemensamma bil.
Om man innehar någonting som man inte vill dela med sig av vid en aktuell skiljsmässa kan man skriva detta i ett äktenskapsförord
Vad händer juridiskt när ett par ingår äktenskap?
Det är inte lätt att som par bestämma vilket efternamn man ska välja som gifta och det man kanske inte tänker på är att man är skyldig enligt namnlagen att anmäla sitt val av efternamn till skattekontoret, som ligger lokalt där man bor, eller till vigselförettaren. Det hela skrivs på blanketten ”Anmälan efternamn” som finns hos skattemyndigheten. De som ingår äktenskap kan enligt namnlagen välja att:
· Ta mannens efternamn
· Ta hustruns efternamn
· Behålla sitt egna efternamn från tiden närmast före äktenskapet
Gemensamt efternamn: För ett par går det inte att välja ett efternamn som någon av dem antagit i ett tidigare äktenskap. Men om de båda väljer att behålla sina tidigare efternamn kan mannen behålla sitt namn från ett tidigare äktenskap.
Mellannamn: Om makarna vill och de har bestämt sig för att behålla sina efternamn kan en utav dem välja att ta den andres efternamn som mellannamn, om denne samtycker. Det är alltså bara tillåtet för en av parterna att ta den andres efternamn. Dock får mellannamnet inte använts från ett tidigare giftermål.
De gemensamma barnen: Om makarna har valt samma efternamn ärver barnet det efternamnet vid födseln. Har de olika efternamn kan föräldrarna välja vilket efternamn barnet skall få. Men om ingen namnanmälan görs inom tre månader ärver barnet moderns efternam. Det nyföddabarnet kan även få samma efternamn som det senast födda syskonet.
Om ett giftermål sker efter barnets födelse ändras inte barnets efternamn automatiskt utan det måste anmälas till laka skattekontoret om det är fallet.
Källförteckning:
Bondeson, Lars; Von Melen, Cecilia, Fira bröllop förr och nu, Stockholm: Stockholm Cordia, 1996.
Corneliusson, Marie. Von Porat, Anna. Bröllopsboken. Västerås: ICA bokförlag, 2001.
Folksam. Gift eller inte spelar det någon roll. Stockholm: Folksam förlagsservice, 1994.
